Den brun/vita spanielhunden undrar vekrligen var sovmorgonen tog vägen denna helgen! Jadu Voffvoff det gör jag med!

Men vilken helg vi har haft! Idag har jag suttit och var skrivare i agilityklass 3 large och hoppklass 3 large. Det är dit jag och Tindra ska! Herregud va vi har mycket kvar att träna! Är nog ganska bra att vi varit kvar i tvåan hela denna säsongen! Och så länge vi blir kvar! Man ska nog faktiskt inte stressa upp för fort, för är man inte lika duktig som proffseliten så kan man inte bara tro att det ska gå lika bra för än själv, bara för att dem kan    Det var ju det att dem var proffs, själv är man hobbyamatrö som drömmer stort, och en dag kanske bli proffs   

Fick mig en fruktansvärd upplevelse när jag kom hem från mitt funktionärs uppdrag. Tindra var BORTA!!! Ingenstans i lägenheten var hon, jag letade och letade överallt, men hon var inte i lägenheten. Och varför i hela friden skulle hon inte komma och hälsa när jag kommer hem??! Pappa råkade ringa precis samtidigt som jag kom hem och fick höra en stackars panikslagen dotter. Det var nog inte långt bort att jag tuppade av allvarligt talat. Men samlade mig, gick upp och letade efter ett koppel som jag inte kunde hitta och insåg till min stora "glädje" att även Tindras sele var borta. Elin, Elin måste ha hämtat henne, vi pratade om det igår! Det kändes som världens längsta evighet innan Elin svarade och sa "ja Tindra är här på stranden och mår bara bra!". Jag grät en skvätt av lättnad! Herregud vilka minuter innan jag fick reda på vart hon var!!! Elin hade såklart skickat ett meddelande men det kom aldrig fram.. Hade väldigt dålig teckning i hundarenan så meddelandet kom aldrig fram. Kramade om min lilla fantastiska hund extra länge när jag åkte och hämtade henne sen, hon fattade såklart ingenting, men vilka känslor det finns i hjärtat för de där djuren!       

Älskade älskade Du!!!